Det skrivs märkvärdigt litet om rysslands militära kapacitet. För den som är intresserad finns en utmärkt 160-sidig rapport ”Rysk militär förmåga i ett 10-årsperspektiv – 2013”, utgiven i december 2013 av FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut). I rapporten beskrivs organisation, struktur, ekonomi, politik, mål och naturligtvis massor av sifferexcercis rörande olika vapenslag.

Ryssland anses hotat enligt försvarsdoktrinen. Överst på hotlistan står Natos expansion. Näst överst står Natos uppbyggnad av en robotsköldar vilket kan rubba den strategiska kärnvapenbalansen som är rysslands grundläggande trygghet. Sedan försvarsminister Ivanov 2008 inledde reformeringen av krigsmakten har betydande resultat uppnåtts. Idag är rysslands väpnade styrkor ständigt krigsberedda och ska så förbli. Antalet övningar har ökat kraftigt.

Rysslands försvarsbudget ligger på 4% av BNP och är därmed på samma nivå i absoluta belopp som Frankrikes och Storbritanniens. Eftersom en rysk soldat är billigare i drift får man dock mer ”pang för pengarna”. Sveriges försvarsbudget ligger som jämförelse på cirka 2% av BNT, vilket är i nivå med flertalet västeuropeiska länder – med skillnaden Sverige inte kan förlita sig på Nato.

På längre sikt är det BNP-utvecklingen som avgör militär kapacitet och där ser det f n dystert ut för Ryssland, men detta kompenseras genom ökning %-andelen av BNP. Rapporten konstaterar icke förvånande att Ryssland har svårt att hänga med i teknologi-rejset. Föråldrade strukturer håller dåliga tillverkare igång. Endast 6 av världens 100 största tillverkarna av krigsmaterial är ryska. Icke desto mindre har Ryssland t ex ett stort antal kryssningsrobotar, atomubåtar etc. Igår stod att läsa i tidningen att Ryssland nu har ”mördarsatelliter” som kan förinta fientliga satelliter. Kina har redan skaffat sig motsvarande vapen och sedan länge USA förstås. Framtidens storkrig inleds i rymden. GPS-navigering och spaningssatelliter har blivit grundförutsättningar.

Några axplock ur rapporten: Rysslands väpnade styrkor uppgår till 1 miljon, varav merparten är värnpliktiga. 1 200 jakt- och attackflygplan, varav en stor del är något ålderstigna, förnyelse pågår löpande. Under perioden 2008-2018 levereras 1 000 nya helikoptrar, enligt rapporten hålls tidsschemat. Cirka 8 500 kärnstridsspetsar gör Ryssland ”immunt” från angrepp utifrån. Bulava-roboten med sex stridsspetsar har nyligen introducerats.

Numerären förskräcker men styrkorna är spridda över det väldiga landet. Ryssland är indelat i 4 försvarsområden som vart och ett binder stora resurser, inte minst i fjärran östern där kinas expansionspolitik skapar nya spänningar. I kaukasus har Ryssland bedrivit tre krig under de senaste 20 åren, två i Tjetjenien, ett i Georgien. I sydväst pågår kriget i Ukraina. Ryssland bedöms endast kunna bedriva angreppskrig på en front i taget.

Det har gått några år sedan vår f d utrikesminister Bildt förnöjt slog fast att den ryska flottan ligger och rostar sönder i Murmansk. Man kan undra över motivet till detta utspel? I vilket fall som helst så har det svenska försvaret krympt ihop till vad som liknar nästan ingenting, med flygvapnet som undantag.

Ryssland skaffar sig 1 000 nya helikoptrar innan 2018. Den svenska marinen ska få 5 helikoptrar 2020, f n har vi ingen! Ubåtsjakten nyligen gav allmänheten en tydlig bild av hur det står till med den svenska marinen. Likadant är det på område efter område, med sveriges överdimensionerade flygvapen som undantag, på papperet ett av världens starkaste.

Det är uppenbart att Sverige saknar seriös försvarsförmåga medan vår aggressiva och oberäkneliga granne i öst har mycket stora militära resurser. 8 500 kärnladdningar gör Ryssland immunt mot Nato-angrepp och frågan är hur Putin spelar det kortet?

Den som behärskar Gotland behärskar Östersjön hette det redan på medeltiden. Är vi alldeles säkra på att Nato skulle ingripa vid en plötslig rysk ockupation av Gotland? Jag är inte det och själva saknar vi försvarskapacitet. Tiden är mogen för ett svenskt medlemskap i Nato. Tiden är också inne för ökade försvarsanslag. Fördelen med att försvaret skrapats rent in till benet är att nya pengar bör ge ”pang för pengarna” då det inte längre finns några föråldrade strukturer som slukar pengarna. Frågan är varifrån pengarna ska tas. Jag anser att det är hög tid att ifrågasätta det heliga 1%-målet rörande sveriges utlandsbistånd, vilket jag återkommer till.