”Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen.” En stolt deklaration från ett litet land uppe vid nordpolen, som hyser en dryg tusendel av jordens befolkning.

Sida bildades för 50 år sedan, 1965, då Sverige stod på sin absoluta topp. Då stod Sverige för 1.3% av världens BNP, vilket gjorde att vårt lilla land kunde spela en viss roll i världen genom U-hjälp som det hette då. Sossarnas linje var att stödja vänsterregimer som var USA-fientliga, vilket alla vänsterregimer var eftersom USA hade en ovana att rigga militärkupper om väljarna röstade fel. Bara under epoken Kissinger lyckades USA krossa ett halvt dussin spröda och nymornade demokratier, de flesta i Latinamerika.

Sossarna hade också en fäbless för kommunistiska diktatorer som Castro och Mugabe, vilka rentav skulle fallit utan de 100-tals miljoner som snälla svenskar skickade utan besvärande frågor om politiska fångar & sånt tjafs. Idag finns byggnader, gator och torg världen över som bär namnet Olof Palme.

Idag står Sverige för 0,7% av världens BNP, i stort sett en halvering på 50 år. Om ytterligare 50 år lär siffran sjunkit till kanske 0,3%.

Men Sveriges bistånds-industriella komplex med Sida i spetsen, inklusive högdebiterande konsulter, kör på som vanligt. Merparten av de 30 miljarder SEK som Sida årligen skeppar ut landar i Afrika söder om Sahara samt i några underutvecklade länder i Asien och Latinamerika. Känns som lilla Sverige tagit sig vatten över huvudet, men har man utnämnt sig till ”humanitär stormakt” så har man.

Hur stor del av biståndet som käkas upp av Sida’s 600 anställda och framförallt av deras mellanhänder vet ingen. Vad som till sist händer med pengarna i de korrumperade mottagarländerna är inte lätt att sia om. Några brunnar, en hälsocentral, kanske en skola för flickor, vem vet?

Alltför många svenska politiker har byggt sina karriärer på att tävla i att bränna våra pengar. Klart det stärker egot att dimpa ner som Tingeling med fickorna fulla av guld och det är som bekant lätt att vara generös med andras pengar.

Allvarligt, världen HAR förändrats. Tid att tänka nytt, tid att lägga ned Sida. Sverige bör istället satsa på katastrofbistånd där det som bäst behövs för stunden. Just nu finns tältläger i bl a Turkiet och Libanon där det mesta saknas för 2-3 miljoner människor. Kanske några skolor vore nåt, så barnen fick tiden att gå samtidigt som de fick nödvändiga kunskaper i uppvärmda lokaler? Det kan jag greja för några futtiga miljoner.

Sveriges biståndsbudget bör skäras ner från ineffektiva 40 miljarder till effektiva 5-10 miljarder. De 30-40 miljarder som frigörs tycker jag att vi satsar på lägre skatter för låginkomsttagare, höjda pensioner och några helikoptrar för u-båtsjakt. Och en jägarbataljon på Gotland. Utan giriga mellanhänder.