När jag gick i skolan på 1960-talet var det otänkbart att tjejer spelade fotboll. Förekom aldrig. För att inte tala om ishockey, brottning, tyngdlyftning och boxning. Tjejerna sprang omkring i trikåer, med sockeplast på fötterna och utförde gymnastiska övningar. Sen kom Pia Sundhage.

Arbetsmarknaden för kvinnor var i paritet med idrottens värld. Kvinnorna var utestängda från i stort sett alla maktbefattningar och därmed starkt lönediskriminerade.

Idag är gränserna sprängda. Det tog 50 år av feministiskt arbete, mindre justeringar återstår innan vi har ett totalt jämlikt samhälle. Feministerna mal på och fortsätter att via regelverk och lagstiftning kräva positiv särbehandling av kvinnor (= negativ särbehandling av män).

Ofta har lesbianer gått i frontlinjen, särskilt under 1970-talet, vilket kanske förklarar varför feminismen ofta sammanvävts med allmänt manshat. Det är dessbättre inte längre PK att tala om ”mansgrisar”, men fortfarande PK i politik och media att uttala sig nedvärderande om män i allmänhet, särskilt om medelålders vita män, med Schyman och Romson som tydliga exempel. Lättplockade poänger. Men det kan kosta också. När Romson i Almedalen hetsade mot medelålders vita män som kör SUV så lär det ha bidragit starkt till MP:s misslyckande i valet. Romson glömde att många av MP:s väljare utgjordes av just medelålders vita män. Hon missade också att det framförallt är kvinnor som kör SUV. Förutom att hela hennes tankefigur var på dagisnivå. Riktigt så enkelt är det inte att män står för allt ont i världen och kvinnor för allt gott. Tänk om en manlig politiker ställde sig och hetsade mot kvinnor i allmänhet?

Det måste vara dags för Feminism 2.0 nu. Varför spela på männens villkor? Varför definiera sig i förhållande till män? Istället för att i all oändlighet kräva att män ska släppa ifrån sig makt och positioner och tillhandahålla kvinnliga gräddfiler bör kvinnor göra som män gjort i alla tider: Skapa sin egen spelplan och bygga sina egna strukturer. Det kallas entreprenörskap.

60% av de studerande på juridiklinjen är tjejer. Tjejer dominerar även på betygsplanet. Så har det varit i många år. Ändå påstås nyexaminerade tjejer få en månadslön som är 3 000 kr lägre än killarna. Hos de mansdominerade advokatbyråerna påstås tjejer få lägre kvalificerade arbetsuppgifter. Nog låter det som strukturell könsdiskriminering.

Här bjuder jag er juristtjejer på lösningen:

Eftersom ni bevisligen är många och duktiga, ta tag i saken och starta advokatbyråer! Då kan ni anställa vilka ni vill och sätta vilka löner ni vill. Vi män är redan vana vid att jobba med kvinnliga jurister och tycker i allmänhet att det är trevligare, varför jag med säkerhet kan säga att manliga beslutsfattare med nöje kommer att anlita er. De många kvinnliga beslutsfattarna har ni ju redan som i en liten ask. Go-go-go!

Är det inte dags för Feminism version 2.0? En värld där kvinnorna kör på oberoende av mäns godkännande. En mindre könsfixerad värld. Jag vet i alla fall vilka råd som jag kommer att ge mina döttrar: Betrakta er inte som offer. Gör som Pia Sundhage – agera istället för att kritisera. Det är så världen kan förändras.